amanda nattbloggar..

imorgon är det back to work och köra de 2 sista veckorna på eniros headquarter.
jag har tagit igen mig rätt bra sen min vistelse på sjukhuset men nu är det nya problemet att min medicin jag äter gör mig så sjukt rastlös och ger mig fruktansvärda problem att sova. i fredags var vi ute och vevade på la belle sole och kom hem vid 4 och jag kunde seriöst ha dansat i fem timmar till utan problem, det blev att glo i taket hela morgonen, upp och jobba vid nio i lördags och sen en lugn kväll men nej det gick självklart heller inte då att sova så vad passade bättre än youtubeklipp till klockan fem på morgonen. cicci pratar i sömnen och jag pratar med henne om intressanta saker, kan bli ganska roligt att ha en seriös konversation med nån som sover..

det går svinkoppor här i lägenheten också och jag städar sönder toasitsen för att undvika ev smitta, den situation vi bor i nu skulle jag inte ens önska min värsta fiende. eller ja det finns en person som gärna skulle få utstå detta men jag nämner inga namn! det känns som nån sitter och straffar oss att bo i bacilusker, snusk och det är massa skit överallt!
cicci bröt nästan ihop idag, jag kände mig så maktlös för det finns inget man kan göra mer än att man måste finna sig i att bo så här för en tid till.
en liten sång som uttrycker ganska bra hur vi bor just nu: